jag är så jävla pissed. igår fick jag en uppenbarelse, att vafan, nu ska jag verkligen gå in för detta med ett bra humör. och jag var på jääävligt bra humör! det är klart att vi ska kunna vara vänner! allting var så jääävla skönt, nu ska jag ha mitt avslut, nu ska jag gå vidare, och samtidigt inte förlora en, iaf enligt mig, god vän.
men du är ju förifan inte alls den jag trodde. och det sårar mig. eller sårar och sårar, just nu är jag arg och hela grejen är bara jävligt bull. tråkig. synd. har allting alltid bara varit skitsnack? jag fattar inte. men ja, tydligen fick jag lära mig det hårda sättet.
jag fullkomligt älskar att bli ignorerad.
men uppenbarligen är det så du vill ha det, så ja, lycka till med ditt liv älskling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar